Backa lite
Är det inte konstigt, att vi människor har svårt att stanna upp och reflektera över vad man åstadkommit när man är mitt i nånting? Att vi inte riktigt "hinner" tänka det positiva utan bara kör på och sen är det inte förrän man fått distans från det som man verkligen förstår och kan reflektera?
 
Men tidigt i morse, när Melker precis hade snuttat färdigt och somnat om, låg jag vaken i sängen och började tänka. Jag spolade tillbaka 3,5 år i minnet och fick upp bilden när jag och Markus sitter i en lastbil vi hyrt i Norge och har packat ner livet därifrån och åkte på Autobahn nånstans i Tyskland. Vi var mitt inne i bröllopsplanerna men fick samtidigt fokusera på att vi faktiskt samma sommar skulle flytta till ytterligare ett nytt land och bygga upp nåt där. Markus skulle uppleva en dröm och spela handboll i en av världens bästa handbollsligor, och jag... ja, vad skulle jag göra? Sitta och rulla tummarna? I Norge hade jag hunnit få jobb som Visual Merchandiser, men räknade med att behöva ta paus från det i Tyskland när jag inte kunde språket. 
 
När jag väl hade landat i vårt nya hem kände jag mig nöjd att jag kunde styra mina dagar helt och hållet (okej, jag kanske satt och rullade tummarna en dag eller två). Men mellan varven av att möblera och få ordning i hemmet dammade jag av mina målarpenslar. Kort efter hade jag öppnat min alldeles egna Webbshop. 
 
Nu sitter jag här, 3,5 år senare, som tvåbarnsmamma(!) OCH en webbshop som fortfarande är igång och har utvecklats. Jag har kunnat utveckla en hobby till faktiskt ett jobb härifrån Tyskland med kunder främst från Sverige, men också från andra länder i Europa. 
 
Och det är nu jag kommer till det viktigaste; att säga Tack!
För som bekant går det ju inte att driva en webbshop utan kunder. Och utan kunder och intresse skulle det vara svårare att komma på nya idéer. Jag är därför så otroligt tacksam över den respons jag fått under dessa år. Från stora bloggare, inredningstidning, podd och allmänt fina ord från följare i mina kanaler. Att bara få en bild skickad på mail från en följare som skriver "Vi är såå nöjda med printet som är köpt hos dig". Eller "jag hittade dig via Johanna Bradfords blogg och måste säga Wow, vilka fina illustrationer du gör.."
Det kanske upplevs "osvenskt" att dela med sig av sådan här positiv feedback som handlar om mig själv, men jag bryter den trenden(?) och skyller på att jag bott i Tyskland så länge (haha), klappar mig själv på axeln och säger -BRA JOBBAT! För jag tror att det är det som avgör och påverkar att vilja utvecklas ännu mer och aldrig känna sig färdig. Så.. äh jag säger det igen, BRA JOBBAT, bara för att. 
 
Hepp, dags att amma bebis igen. Puss och kram 
 
 
Innan oktober övergick till november
Hej,
gick in här och insåg att det vart himla glest mellan blogginläggen nu för tiden. Har inget att skylla på mer än att det har känts lättare att bara uppdatera mitt instagramkonto och bloggen har fått lida, men allt är förlåtet och här kommer ett bildregn av saker som vi hade för oss under oktober månad och nån dag in på november.
 
När den första riktiga höstluften kom över oss var det jag som jublade här hemma. Har som kanske bekant riktigt längtat till kallare luft. Så, en ledig söndag sa jag till Markus att jag bestämt dagens planer. Vi klädde på oss efter väder och hoppade in i bilen. En kvart senare hade vi köpt varsin smörgås och satt och mumsade på picknick-lunch. När den var uppäten hade Bodil spring i benen och vi kunde ta oss en promenad i en lugn miljö. 
Oktober månad innebär också att den här herren hunnit bli 2 månader. Växer och utvecklas för varje dag och hänger bara med oss andra i vardagen. Han blir alltid superglad när Bodil ger honom lite uppmärksamhet genom klapp på huvudet eller när hon kommer fram och säger hej. -Godingar!
Att bo i Tyskland med familj innebär en hel del "måste-göra-saker". Senaste vi bockade av var att ordna svenskt pass till Melker. Det betydde att vi fick ta en hotellövernattning i Berlin och besöka svenska ambasaden. Vi gjorde ju såklart samma procedur när Bodil skulle få ett pass, men då var det vår och lite härligare väder. Enda nackdelen med dessa resor är att vi bara fått besöka Berlin på söndagar då allt är stängt så man har ju inte hunnit se så mycket av staden... Däremot nåt positivt, våra ungar sköter sig gallant när vi åker bil 4-5 timmar. Jag är impad haha. 
Jag har under månaden mest jobbat med personliga illustrationer till kunder, men också hunnit med nåt nytt print som ska läggas in i webbshopen så småningom. 
Den här glada björnen alltså. Jag fick klä honom i lager-på-lager en dag när overallen låg i tvätten. Björnmössan är ju för söt, dock redan på gränsen till för liten. 
Vi har flyttat runt på taklampor här hemma. Nu hänger denna rislampa, som tidigare var i sovrummet, ovanför köksbordet.
Jag har dammat av babygymmet som snickrades ihop till Bodil, som faktiskt användes väldigt flitigt då. Nu är det Melkers tur att träna. Den här gången har jag hängt dit lite andra figurer, hemmagjorda dem också såklart :)
Att äta frukost till lunch är så gott ibland. Och smörgås med avokado, fetaost, pressad lime och chiliflakes åt vi nästan varje morgon när vi var i New York och är så himla gott. Nu lät det kanske som vi var i New York igår, det var det ju inte. Snarare har det redan gått snart 3 (!) år sedan vi åkte på bröllopsresa dit. 
Morgonpromenaderna är inte jättetråkiga när vyn ser ut såhär. 
Jag snubblade över en bild på instagram här om veckan och sparade ner den. Det var en lerskulptur i form av en kropp. Och jag kunde inte låta bli att måla av den. Så, hello dear boddy! Be care - lite så kände jag. 
Det var allt för nu. Hoppas det inte har hunnit bli december innan vi hörs igen. Kram 
 
10 bilder
God morgon!
Här kommer 10 bilder från livets händelser den senaste tiden. 
Vi börjar med när vi hade besök av Markus bror med familj förra veckan. En av dagarna packade vi in oss i bilarna och åkte till Bamberg. Bodil var så taggad på detta.
Det är långt ifrån riktg höst här, för värmen håller fortfarande i sig. Dagen i Bamberg bjöd på 25 grader och sol, så vi fick ta av oss både jackor och tröjor.
Men titta vad fina vyer det är i Bamberg. Städer med vatten har det lilla extra, helt klart. Såklart gick vi förbi "kleine Venedig" också, som det kallas. 
 Med oss hem från denna utflykt kom vi med tre nya förvaringsboxar från HAY. De fick direkt sin plats ovanpå skänken i Bodils rum. 
Man ska kanske inte ropa högt, men vi förundras över att vi har en sån snäll bebis här hemma. Melker, han gör inte mycket väsen av sig. Nöjd nästan alla timmar på dygnet och ger oss världens leende när vi myser och pratar med honom. Titta bara på bilden hehe. 
Oftast när Bodil är på dagis under förmiddagarna och Melker är sitt lugna jag får jag möjlighet att sitta med penslarna. Jag är inne i sådant härligt flow nu och har en hel del idéer som jag vill få ut. Mycket personliga illustrationer har det blivit det senaste. jag blir så inspirerad av vackra foton och det ser en ju dagligen på nätet. 
En dag målade jag mina två små älsklingar, och en annan dag hade jag beställt ett print av den i format XL. Nu sitter de uppe på väggen vid matbordet.
De få gånger Markus inte är hemma när Bodil ska hämtas på dagis får såklart Melker göra mig sällskap. Den lilla promenaden dit bjussar på fina vyer den här tiden på året. Så här såg det ut i fredags när vi gick här.
Och på eftermmiddagen samma dag hängde vi inne i Bodils rum. Älgen smög i bakgrunden.
Som sagt, hösten har knappt börjat här, men vi har ändå laddat upp med varmare ytterplagg till Bodil. För snart bör väl kylan komma tänker jag. De söta jackan och mössan kommer från Zara och skorna är köpta på H&M.